Jag har alltid levt efter att aldrig ha ångest över det som har hänt eller ens ångra sig. Stå för det man har gjort och sagt och blir det fel så ska man lära sig och gå vidare. Se det som en nyttig läxa istället för att må dåligt och ha ångest. Men denna gången börjar jag undra om jag inte ångrar mig och tom har ångest för beslutet jag tog och vägen jag valde att gå.

Saker och ting förändras så fruktansvärt snabbt och poff så är allting borta med vinden. Verkligen bara boom helt spårlöst försvunnet. Jag är ett kontrollfreak som verkligen hatar när det dyker upp situationer där jag inte har kontroll. Just nu mår jag dåligt över att det blev som det blev och allting.

MEN jag vet att min magkänsla ALLTID har rätt och att jag i slutändan gjorde rätt val och sa rätt saker. Även om det är sjukt jobbigt nu så vet jag att det snart kommer gå över och det kommer öppna andra dörrar för mig som får mig senare att inse att jag gjorde rätt iallafall. Det viktigaste av allt är att jag lärt mig en läxa och att det inte var undantaget som bekräftade regeln, att det VAR regeln och misstaget.

Jag kan också vända på det och ta allt med en nypa salt och säga att det var ett sju helvetets aprilskämt som ingen någonsin kommer kunna klå....